Vi vet alla att förpackningsmaterial efter utskrift har olika grader av lukt, beroende på sammansättningen av bläck- och utskriftsmetoden.
Först och främst bör det noteras att betoningen inte ligger på hur lukten är, utan på hur förpackningen som bildas efter utskrift påverkar innehållet i innehållet.
Innehållet i återstående lösningsmedel och andra luktar på tryckta paket kan bestämmas objektivt genom GC -analys.
Vid gaskromatografi kan till och med små mängder gas detekteras genom att passera genom en separationskolonn och mätas av en detektor.
Flame -joniseringsdetektorn (FID) är huvuddetekteringsverktyget. Detektorn är ansluten till en dator för att registrera tiden och mängden gas som lämnar separationskolonnen.
De fria monomererna kan identifieras genom jämförelse med känd vätskekromatografi.
Samtidigt kan innehållet i varje fri monomer erhållas genom att mäta det inspelade toppområdet och jämföra det med den kända volymen.
Vid undersökning av fallet med okända monomerer i vikta kartonger används gaskromatografi vanligtvis i samband med massmetod (MS) för att identifiera de okända monomererna med masspektrometri.
I gaskromatografi används huvudutrymmet -analysmetoden vanligtvis för att analysera en vikta kartong, det uppmätta provet placeras i ett provflaska och upphettas för att förånga den analyserade monomeren och gå in i huvudutrymmet, följt av samma testprocess som beskrivits tidigare.
Posttid: april-12-2023