GC används ofta vid produktion av förpackningsmaterial för djuptryck.

Vi vet alla att förpackningsmaterial har olika grader av lukt efter tryckning, beroende på bläckets sammansättning och tryckmetod.

Först och främst bör det noteras att tonvikten inte ligger på hur lukten är, utan på hur förpackningen som formas efter tryckning påverkar innehållets substans.

Innehållet av kvarvarande lösningsmedel och andra lukter på tryckta förpackningar kan bestämmas objektivt med GC-analys.

Vid gaskromatografi kan även små mängder gas detekteras genom att den passerar genom en separationskolonn och mäts med en detektor.

Flamjoniseringsdetektorn (FID) är det huvudsakliga detektionsverktyget. Detektorn är ansluten till en dator för att registrera tiden och mängden gas som lämnar separationskolonnen.

De fria monomererna kan identifieras genom jämförelse med känd vätskekromatografi.

Samtidigt kan innehållet av varje fri monomer erhållas genom att mäta den registrerade topparean och jämföra den med den kända volymen.

Vid undersökning av fallet med okända monomerer i vikta kartonger används vanligtvis gaskromatografi i samband med masmetoden (MS) för att identifiera de okända monomererna med masspektrometri.

Vid gaskromatografi används vanligtvis headspace-analysmetoden för att analysera en vikt kartong. Det uppmätta provet placeras i en provflaska och värms upp för att förånga den analyserade monomeren och komma in i headspace-provet, följt av samma testprocess som beskrivits tidigare.